Image Image Image Image Image
Scroll to Top

To Top

Records

Abstraction in Folk Art

On 20, Mai 2015 | In | By lablax

Abstraction in Folk Art

Abstraction in Folk Art :
Øyvind Torvund: Abstraction in Folk Art
Lasse Thoresen: Solspill
Asbjørn Schaathun: Nations

Ingfrid Breie Nyhus, piano

 

The investigation of traits from Norwegian folk music on the piano continues – this album presents three contemporary perspectives by highly acclaimed composers Øyvind Torvund, Lasse Thoresen and Asbjørn Schaathun, played by pianist Ingfrid Breie Nyhus.

Involved in meetings and collisions of folk traditions and pianism, due to her joint background in folk and art music, Breie Nyhus commissioned and premiered the new works by Torvund and Schaathun in 2014. Øyvind Torvund points to connections between abstract embroidery patterns and modernistic abstract formal language in «Abstraction in Folk Art», while Asbjørn Schaathun searches for the Norwegian in «Nations», within the juxtaposing frames of Nature and Culture. Lasse Thoresen’s older piece «Solspill» takes its inspiration from images of nature and from Norwegian folk melody. Ingfrid Breie Nyhus plays the three works on an 1893 Steinway grand.

www.abstractioninfolkart.com 

iTunes
Wimp/Tidal

To order the physical CD: cd@lablabel.no

 

«Lasse Thoresens «Solspill» klinger betagende vakkert, i all sin abstrakte klangverden, nydelig realisert av Nyhus. Enkle mønstre folder seg ut, ikke tynget ned av ekstra mening, men blir stående der til å betraktes helt i sin egen rett.»
Ståle Wikshåland, Dagbladet

”…alla tre har sin grund i norsk folkmusik, här uttryckt på tre distinkt olika sätt, men sällsamt begåvade, utan ett samtidsmusiksförkonstlande som alltid vilar som en risk, ett svärd hängande över komponist och interpret. Genuint fascinerande, en total saknad av effektsökeri, men mycket kärlek till det norska, det vilda, det oförstörda. Att Schaathun berättar att han som trettonåring brevväxlade med Knut Nystedt säger väl en hel del om målmedvetenhet och känsla, liksom att Nyhus med fin expressiv förmåga klär dessa bildrika minisviter i ett finmejslat pianospel. Rekommenderas å det bestämdaste. Varför händer alltid dessa spännande skivor i Norge?»
Jan-Erik Zandersson, Universum Noll

«Nyhus viser en pianistisk bredde der nydelige klanger og tekniske utfordringer serveres lytteren. (…) Dette er en plate som trigger fantasien til lytteren. Det er tre flotte og veldig ulike verk som presenteres, selv om de alle tre har et godt fotfeste i folketonen. Ingfrid Breie Nyhus imponerer med denne platen – både fordi hun er en strålende musiker, og at hun har satt sammen en plate som er både spesiell, nyskapende og lyttervennlig.»
Trond Eriksson

«Pianist Ingfrid Breie Nyhus beveger seg sømløst mellom disse ikke lenger atskilte domenene av musikken. (…) Gjennomgående for verkene på platen «Abstraction in Folk Art» er at de tar opp ideer, mønstre og strukturer fra folkemusikken uten å direkte prøve å etterlikne den. Dermed kan musikken fri seg fra klisjeene, få et grunnlag for videre utvikling, og kanskje til og med kaste lys på Grieg og hans virksomhet. Naturen er vel det som best definerer det norske, og den har vært helt sentral i musikken. (…) «Solspill» har også en sanselig klanglig fryd der man lett kan se for seg åpne fjellandskaper og stille vann. (…) Ingfrid Breie Nyhus gjør en viktig jobb i å fornye norsk klassisk tradisjon gjennom å spille og å bestille ny musikk i en fornyet tradisjon.»
Magnus Andersson, Klassekampen

«Att nutida tonsättare hittar inspiration i folkmusik är inte ovanligt. Både nu och då. Och även Edvard Grieg var en gång nutida! Här är tre relativt lättillgängliga stycken av tre norska tonsättare tolkade av pianisten Ingfrid Breie Nyhus, vars repertoar omfattar både klassisk nutida och folkmusik. Första stycket från 2014 av Øyvind Torvund har ett
på pappret rätt invecklat upplägg med elektronik och kassettbandspelare plus flygeln. Pianisten avlyssnar en sekvens på kassetten och imiterar vad hon hört, precis som folkmusiktraditionen bjudit yngre spelare att lyssna till de äldre. Resultatet är dynamiskt och något splittrat, titeln Abstraction in folk art helt adekvat. Solspill från 1983 av Lasse Thoresen avbildar solkatternas lekfulla spel en klar och stilla dag, en vindpust kan få dem att fladdra till, ett mörkt moln i fjärran är inget riktigt hot. Asbjørn Schaathuns Nations, från 2014, är det längsta stycket med sina dryga tjugotre minuter, och också det tyngsta. Med ”natur” och ”kultur” som poler vill han skapa ett Norskt stycke musik med Norska musikdetaljer (med moment typiska för hardangerfelan till exempel). Med sådana anspråk kunde det blivit ett riskprojekt nu när nationalromantiken är ett passerat kapitel. Men lyssnar man bara på musiken tonar ett saktmodigt landskap fram som kan vara både ett inre och ett yttre. Utbrott av spretig dramatik, muller och tillrande små diskanthopp är inbakade i formen. Det är framspelat med en skopa distans, stramhet och en balja värme.
Allt hålls samman till synes utan ansträngning, vilket ju tyder på övning, skicklighet och ett gott sinne för form och flyt hos pianisten, och – musiken exkluderar inte någon.»
Leif Carlsson, Lira Musikmagasin

«Tittelen på Ingfrid Breie Nyhus’ album, Abstraction in Folk Art, er hentet fra det korteste verket på platen – Øyvind Torvunds – men passer som konsept på alle tre verkene (og egentlig på mye europeisk kunstmusikk fra de siste 160 årene). De tre komponistene følger påfallende ulike spor, og to – Torvunds tittelspor og Asbjørn Schaathuns Nations, begge komponert i 2014 – bruker elektronikk, forhåndsinnspilt på kassettspiller for Torvunds del, mens Schaathun bruker live electronics. Schaathuns ofte ettertenksomme studie – det lengste
verket som tar nesten halvparten av total spilletid – sammensmelter Nyhus’ klaverspill og elektronikken på en bemerkelsesverdig poetisk måte. (…) Nyhus spiller fantastisk hele veien, omgitt av superklar lyd som fanger hvert klikk av Torvunds kassettspiller på scenen. En spennende plate.»
Klassisk Musikkmagasin